Det händer i församlingen

 

• Församlingens galleri»

 

Eukarystiskprocession på Kristi Kropps och Blods Söndag i Gävle den 2:a Juni 2013

 

På Kristi Kropps och Blods söndag hade vi i Gävle Eukarystiskprocession som vi tillsammans gick från Kyrkan till Stan.

 

 

Bröllop i Gävle den 21:a Juni 2011

 

Efter 4 kärleksfulla år är Sven Roland och AntonetteMaria nu man och hustru. Vigseln ägde rum i St. Pauli katolska kyrkan i Gävle söndagen den 19 juni 2011. I en fullsatt kyrka lovade det lyckliga brudparet att vara varandra trogna, att hålla ihop i med- och motgång och att dela glädje och sorg med varandra tills döden skiljer de åt.


Efter vigseln blev det fest i församlingssalen. Festen präglades av god mat, fin dans och mycket glädje i nära och käras närvaro. Den afrikanska med den svenska kulturen kombinerades i en där brudparet hade en traditionell afrikansk bröllopsklädsel på sig och bjöd på svensk mat.


Den lyckliga nyblivna katolik, Sven Roland är nu mycket glad att dela den katolska tron med sin AntonetteMaria och tillsammans ska de bygga upp ett troget katolskt hem.

– Det känns mycket bra, naturligtvis. Det är så härligt att vara gifta nu, sa bussföraren Sven Roland och sjuksköterskan AntonetteMaria efter vigseln.


Heba Faraj

 

Församlinens deltagande i JesusManifestationen 2010

Se länken:

www.katolsktfonster.se/jesusmanifestationen

 

 

Påskpraktik i Gävle påsken 2010

Den heliga påskhögtiden inleddes med Oljeinvigningsmässa i Domkyrkan i

Stockholm. Därifrån åkte vi till Gävle för att förbereda för Skärtorsdagskvällens mässa. Mässan var vacker och avslutades med att vi bar ut sakramentet till sidokapellet, där vi stannade kvar i tillbedjan och blev påminda om Jesus ord i Getsemane, där han bad lärjungarna att hålla sig vakna och att be med honom.

Det var flera av församlingsmedlemmarna som stannade kvar en god stund i

bön.

 

 

 

 

Långfredagen tillbringades också den i Gävle med korsvägsandakt och en

välbesökt Långfredagsmässa med korshyllning. Jag fick bära korset och sjunga Se korsets trä...” och sände tacksamma tankar till prästseminariets sånglärare Anna i Uppsala som lärt mig sjunga i alla fall någorlunda acceptabelt. I övrigt iakttogs stillhet i kyrkan under denna dag.

 

 

 

 

Påskaftonen började med matvälsignelse och avslutades sent på kvällen med

Påskvaka med påskeld och ljusprocession. Det var inga dop under kvällen men

det nya påskljuset invigdes och vi fick höra alla sju läsningarna.

 

 

Under Påskdagen firades den Heliga Mässan i Sandviken och Gävle med pater

Levinus, medan jag och pater Damian åkte till Hälsingland och församlingarna i Sörforsa, Söderhamn och Bollnäs.

Sörforsa är vad jag förstår landets äldsta katolska kapell och var fullsatt medmänniskor. Församlingen var aktiv och man såg att där fanns många eldsjälarsom lade ner själ och hjärta i församlingen och i sitt kapell. Man hade ocksådukat till fest efteråt i församlingshemmet bredvid. Det enda som saknades iSörforsa var parkeringsplatser, och grannarna hade spärrat av sin infart medträdgårdsstolar så att ingen av oss skulle ta oss friheten att åka in på derasuppfart för att vända bilen, ett tilltag som tydligen betraktades ungefär som enkrigsförklaring eller liknande. Om grannarna istället hade varit vakna och haft lite entreprenörsanda i kroppen hade dom ju kunnat erbjuda församlingen att parkera på deras rymliga parkering för säg en skattefri tia per bil, men icke!

Söderhamn har inget eget katolskt kapell men den Heliga Mässan firas i Svenska Kyrkans kyrka och vi blev väl mottagna av deras personal i sann ekumenisk anda. Pater Damian berättade att församlingen förr varit förvisad till Gravkapellet för att fira mässan men att Svenska Kyrkans nya kyrkoherde

uttryckligen bett oss att komma tillbaks till kyrkan istället. Vi firade mässan

uppe i koret och församlingen bestod av kanske en tjugo personer från jordens alla hörn. Även här fanns eldsjälar som höll ihop församlingen och som dukat fram till fest efteråt i församlingssalen.

Sist stod Bollnäs på programmet. Även där håller församlingen till hos Svenska Kyrkans kyrka och deras dopkapell. Kyrkan byggdes av katoliker undermedeltiden för att ha en plats där människor kunde lova Gud och fira den Heliga Mässan i. (...) Som det är nu så letar katolikerna efter en annan lokal för att fira mässan i istället. Församlingen bestod av et t trettiotal medlemmar och även här fanns det eldsjälar som skötte allt praktiskt. Utan alladessa fantastiska eldsjälar skulle inte den Katolska Kyrkan kunna fungera alls någonstans på jorden!

 

 

 

Det var en spännande upplevelse att resa runt med mässan så att säga i

portföljen, och att få förmånen att träffa nya människor. I den här delen av

Sverige finns mycket att göra men få arbetare, för en enda präst för två landskap kan inte gärna hinna med mycket mer än att serva de katoliker som redan finns.

Nästa steg är att hitta de katoliker som finns men som inte känner till att

församlingen finns eller som inte är registrerade i stiftet överhuvudtaget. Steget

därefter är att föra ut kyrkans tro till mitt eget sekulariserade men i högsta grad

sökande folk, svenskarna. Det finns ett sånt sökande efter mening med tillvaron

bland mina landsmän men kristendomen ses inte längre som ett alternativ.

Kanske för att den i Sverige företräds av en stor kyrka som inte verkar tro själva

på vad dom predikar, och av flera splittrade småkyrkor som inte klarar av att

lyssna på människor utan som kör sitt eget race och som gärna blundar för

vetenskapliga fakta och som ibland sprider ut rent nons ens som att Jorden är 10

000 år gammal och liknande. Vem kan ta dem på allvar?

Katolska kyrkan har med vår syn att tro och förnuft inte är en motsats har något

att erbjuda svenskarna. Men då måste det finnas en kyrka och en präst på orten,

så att människor vet var vi finns och vart dom kan gå och fråga och se själva vad vi tror och vilka vi är. Just nu bedriver kyrkan underhållsarbete i Hälsingland,

men skall vi växa och kunna hjälpa de nyanlända katolikerna och svenskarna så

måste det finnas fler kyrkor och präster. Hälsingland borde delas på två med en

församling runt Hudiksvall/Sörforsa och en runt Söderhamn och Bollnäs, med

kyrkor på dessa orter. Det innebär hårt arbete, men likadant såg det ut i mitt land för tusen år sedan med när dom första tyska missionärerna kom hit, och dom

lyckades kristna Sverige då. Det finns ingen anledning att tro att vi med Guds

hjälp inte skulle kunna vinna Sverige för Kristus igen. Jag tror att det är

Katolska kyrkan som måste göra detta då att protestanterna tyvärr verkar ha nått vägs ände. Det är sannerligen inget att glä dja sig åt då dessa kyrkor och

samfund innehåller många fromma och goda kristna människor.

Slutligen kan jag inte annat än nämna Gävle och alla fantastiska människor jag

mötte där. Prästerna var mycket engagerade och brann för sin uppgift. Där fanns

sakristan som verkade bo i kyrkan, sån ordning höll hon där, musiker, sångerska,

ministranter (men dom får gärna bli fler!), kyrkoväktare och en engagerad

församling. Det som möjligen saknades var en ceremonimästare så att prästerna

fick koncentrera sig på mässan. Församlingen kändes som en stor familj och

man märkte att alla betraktade kyrkan som sitt andra hem. Tack också för den

improviserade påskfesten som ett par familjer höll på påskdagen och för den

roliga äggknäckartävlingen som jag vann och därmed en gång för alla hämnades

på kroaterna för att dom vann den där fotbollslandskampen på Ullevi den där

gången för tio år sen eller vad det var

Allt gott, och all Guds välsignelse önskar jag Gävle församling och alla

fantastiska präster och lekfolk jag mötte där, och tack för ert vänliga bemötande.

Lars Dahlander

 

 

den 28:e juni 2009

 

Biskopens besök i Hofors

 

Den 28 juni 2009 besökte biskopen  Anders Arborelius, Hofors, en av St Pauli församlings utpost. Sist en katolsk biskop besökte Hofors katoliker var under kyrkoherde Don Riccardo Bulloni`s  tid för drygt 20 år sen, då biskopen Hubertus Branderburg firade söndagsmässa.
Kyrkoherde, fader Damian, brukar fira mässa 4-e söndag varje månad i Petrus salen i Hofors Svenska Kyrka. Det brukar, tyvärr inte vara många deltagare i mässan men den här gången kom några fler. Det blev mer högtids mässofirande än vanligt denna varma söndagen. Biskopens ord ingöt förtröstan och hopp i alla närvarandes hjärtan och det kändes att man var på något sätt utvald och speciell i det svenska samhälle. Vi hoppas att inte dröjer så länge till  nästa biskops besök hos Hofors katoliker. Bozena Gorny

 

 

 

den 4:e april 2009

 

Sankt Paulus Spår


Den 4:e april hade vi i St Pauli katolska församling en särskild fest. Den vidsträckta församlingen med kyrkocentrum i Gävle samlades genom en pilgrimsfärd med buss till församlingens norra del för att tillsammans fira den helige Paulus.
 
För vår församling så är detta heliga Paulus-år (utlyst av vår älskade Påve Benedikt XVI) en särskild anledning att fördjupa oss lite extra i Paulus teologi, som betytt så mycket för den Katolska Kyrkan och vår gemesamma tro. Våra präster Pater Damian Eze och Pater Livinus

 

Torty har ju också en särskild relation till den helige Paulus genom att deras kongregation St Pauli missionärer ((MSP) bär hans namn.  
 
Vårt kapell i Sörforsa var för litet så vi fick låna Hälsingtuna kyrka av Svenska kyrkan. Denna kyrka var en gång en katolsk kyrka, före den så kallade reformationen.
 
Våra katolska bröder och systrar kom med 2 bussar från Gävle, Sandviken, Hofors, Bollnäs, Edsbyn och Söderhamn för att tillsmmans med oss från Sörforsa/Hudiksvall fira denna dag.
 
Vi började firandet med den heliga Mässan, och under predikan så fokuserade Pater Damian på Paulus ord om tro, hopp och kärlek, med betoningen på det sista ordet kärlek. Budskapet var att Kärleken kommer från Gud och att om vi lever i kärlek så uppfyller vi evangeliets budskap som genom kärlek sprids till andra  människor som vill leva i denna kärlek. Vi måste då börja med att inse att Gud älskar oss var och en så oerhört mycket, och om vi förstår och erfar denna kärlek i våra egna liv, då kan vi också älska andra människor med en liknande kärlek. Detta var enligt min fria tolkning Pater Damians budskap . 
 
Efter Mässan så samlades vi i församlingsgården där vi tillsammans hade gjort i ordning ett knytkalas med olika rätter från olika länder och kulturer.
Vi åt och hade trevligt tillsammans. Några församlingsmedlemmar hade förberett ett skådespel där Paulus omvändelse och tro åskådliggjordes genom att (Per-Olof Andersson) berättade bakgrunden till den dialog som sedan följde. Dialogen fördes mellan Paulus (Tomasz Pilewicz, också författare till skådespelet) och medfången Dimos (Anders Jonsson) en fiktiv person som i spelet delade cell med Paulus och som genom dennes vittnesbörd kom till tro och mottog dopet i cellen. 
 
Efter allt detta så for vi tillsammans till Sörforsa så att alla kunde se på Jesu Hjärta kapell där vi firar den heliga Mässan minst två gånger i månaden. Alice Palm berättade om kapellets intressanta historia. Det katolska kapellet fyller för övrigt 100 år i år, något som vi ska fira senare i sommar.
  

 

 Anders Jonsson, Hudiksvall

 

 

den 25:e januari 2009 S:t Paulsudagen

 

Den apostoliska sänebundet, Hans Excellens ärkebiskop  Emil P. Tscherrig har besökt vår församling

 

 

den 30:e november 2008 

 

Första Advent I Uppståndelsen kapell

 

I går, söndag, firade Sankt Pauli katolska församling mässa i Alfta. Kyrkoherde Per Jernqvist i Alfta församling (Svenska kyrkan) hade vänligheten att låna ut Uppståndelsens kapell för detta tillfälle.
Vi var 22 deltagare i mässan, vuxna och barn, som alltid av olika nationaliteter. Vi behärskar naturligtvis bäst våra hemländers tungomål, men i den kristna gemenskapen förstår vi varandra i det språk som liturgin och sakramenten erbjuder.
En oerhört varm och familjär stämning uppstår alltid i sådana här sammanhang. Den härliga eritreanska familjen skänker oss alla en sådan glädje. Lilla Sabrina gnäller en kort stund, innan mamma tar henne i sin famn. Då blir hon tyst och lugn. Den colombianska familjen som bor i Alfta kompletterar bilden av varm och innerlig gemenskap över nationalitetsgränserna.
Vi andra - svenskar, nigerianer, polacker, värmlänningar - är så glada över att få vara med.
Fader Damian predikar denna Första adventsöndag som sig bör om Jesu ankomst.
Vi väntar på Jesu andra ankomst. Det finns en objektiv ankomst, då Han kommer synlig för alla. Det finns också en subjektiv ankomst, då Jesus kommer till en enskild människa och hämtar hem henne eller honom. Fader Damian berättar hur han på nära håll fått uppleva detta när Herren kallade hem både hans syster och bror inom en månads tid tidigare i år. Hur beredda är vi var och en på denna subjektiva advent?
Kommunionen är en händelse av oerhörda mått. Varje gång jag tar emot den känner jag en Guds närvaro som är påtaglig. Det var inget undantag denna gång.
Innan vi skildes åt diskuterade vi lite om kommande lördags gudstjänst i S:t Olofs kapell i Edsbyn. Till detta ska jag återkomma. Dessutom påmindes vi om söndagen den 25 januari, då den påvliga nuntien kommer till kyrkan i Gävle och då Per från Bollnäs, som flitigt deltar i gudstjänsterna, kommer att upptas i katolska kyrkan.

 

 

den 22:a november 2008

 

Rapport från  evangalisation i Forsbacka

 

Hejsan Fader!!

 

Du bad mig räckna hur många hade kommit till mässan i Forsbacka idag och vad de tyckte om den?
 
Det var ca 30- 35 inklusiv barn.
Alla tyckte att det var bra med mässa i Forsbacka. De svenskarna som var på mässan tyckte att det var väldigt bra med mässan och att det är bra om det händer ofta. De tyckte även att predikan var väldigt bra och givande och det kunde gärna vara längre. De sa att den katolska mässan skiljer sig inte så mycket från den svenska mässan.
 
 
Jag hoppas att jag kunde svara på alla dina frågor...
 
Ha det gott i Jesus
//Heba

 

 

den 26:e oktober 2008

 

Trångt och varmt och kärleksfullt

 

Alfta församling hade i söndags vänligheten att upplåta sitt församlingshem åt oss hälsingekatoliker. Vi firade mässa i ett litet andaktsrum. Det var trångt, men en varm och kärleksfull atmosfär. Fader Damian kom nästan en halvtimme för sent. Vi förlät honom gärna det. Han kom direkt från en mässa i Söderhamn. I Bollnäs plockade han dessutom upp en eritreansk familj. Så att han blev några minuter försenad var rätt naturligt.
En mässa är samma starka upplevelse varje gång. Katoliker säger sällan att ”det var en bra mässa idag”. Mässan är alltid bra.
Det var en mixad grupp på plats, en liberian, en nigerian, en amerikan, några polacker, några eritreaner och några svenskar. Fader Damian predikade om kärleken, om Jesu kärlek till oss, och om vår kärlek till Gud. Hans predikningar är något utöver det vanliga. Han är fylld av helig Ande när han predikar och han är oerhört kunnig. Om man bara lyssnade till honom när han predikar skulle man vara säker på att han hade ett manus. Men vi ser ju att han inte har det.
Intresset för katolska kyrkan i Bollnäs-Ovanåker-regionen växer. Var ska vi fira våra mässor? Hittills har vi klarat detta genom att låna lokaler. Av Bollnäs församling, av Alfta församling, av Ovanåkers församling och av Bollnäs missionsförsamling. Men på sikt kan vi ju inte ha det så. Det är alltid osäkert från gång till gång om lokalerna är lediga.
Helst vill vi ha egna lokaler. Men katolska församlingar i Sverige är inte rika. S:t Pauli katolska församling, som vi i vår del av Gävleborg tillhör, har fullt upp med att klara utgifterna månad för månad. Så vi ber till Gud om att lokalfrågan ska lösas, trots de ekonomiska omständigheterna.

 

 

den 18:e oktober 2008

 

Rapport från pilgrimsresa i Gävleborg

 

Här kommer en liten rapport från den pilgrimsresa jag nämnde om i lördags. Det är Lars-Göran Ståhl, alias Lachen, som ger oss en glimt av skeendet från bussarnas ankomst till Bollnäs och färden vidare till Söderhamn.

"Två nästan fulla bussar anlände till Bollnäs strax före tolv. Vi samlades en kort stund inne i kyrkan där det firas mässa två gånger i månaden numera (andra och sista söndagen varje månad). Efter en kort presentation och bön avslutade Fader Damian innan vi skyndade vidare mot Söderhamn.I Söderhamn samlades vi kort vid det kapell intill kyrkan Ulrika Eleonora som används till våra mässor, även där andra och sista söndagen i månaden. Sedan firade vi mässa i Missionskyrkan inte långt därifrån. Där väntade förutom söderhamnsbor, även församlingsmedlemmar från Sörforsa. I den nästan fullsatta kyrkan predikade Fader Damian utifrån Matt. 22:15-21 om 'Frågan om skatt till kejsaren'. Det sjöngs på svenska, polska, kaldeiska och kirundi. En afrikansk kör från Tierp bidrog med medryckande sång. Det bads böner på ännu fler språk. Under mässan firade dessutom ett äldre par sin guldbröllopsdag med att förnya sina trohetslöften. Efter mässan åt vi mat med kaldeisk 'touch' och bröllopstårta!"

Pilgrimsresa i länet

 

I dag har medlemmarna i S:t Pauli katolska församling i Gävle, som jag tillhör, varit på en liten pilgrimsresa i länet. Jag hade gärna velat vara med, men det passade inte. Det ska bli spännande att få en rapport från den händelsen.
Den som vill läsa mer om katolska kyrkan i stort eller om församlingen i Gävle rekommenderas läsning på
www.katolskakyrkan.se. Gå in på församlingar, klicka vidare på Norrland och sedan Gävle så är du där. Den som vill fördjupa sig i kyrkans tro och lära eller vill ha precisa svar om var kyrkan står på olika områden bör besöka www.katekesen.se eller
www.fragaprasten.nu.

 

den 4:e september 2008
 

Prästens besök i Andersberg

Den 04 sept 2008 var planerat att prästen Damian skulle komma och besöka St Pauli församling medlemmar som bor i Andersberg område.
Alla var informerad men det var inte så många som kommit.
Raphael fick låna lokal i Andersberg centrum, platsen heter Helges fritidsgård.

Mässa började kl 18:10

Deltagande:  Rwambonera Raphaël, Uwase Juliette, Nzeyimana Aline, Jannine, Mercedes, Lydia

Vi firade tillsammans hela mässan med en läsning och evangeliet. Evangeliet handlade om Jesus hur han visade sin makt och hjälpte sina kännare som var ute efter fisk. De kämpade hela natten och fick ingenting. Jesus sade till Simon att kasta fisknätet och försöka igen.
De fick mycket fiskar. Till slut Jesus sa till Simon att från idag han fiska människor istället fiskar. Då kastade Simon hans fisknätt och följde Jesus.  Det var mycket intressant predikat, och enligt läran vi fick uppgift att förkunna också evangeliet.

Vi samlades efter mässan och fikade (kaffe, mjölk, jus och kakor). Deltagande var glada att träffas och fira mässan i deras område. De önskar att organisera flera möte i framtiden.
Deltagande valde Raphaël Rwambonera som ledare i området.

Mötte slutade kl 19: 25

Ledare
Raphaël Rwambonera

den 30:e augusti 2008

 

Forsbacka kyrka


Mässan firades i Forsbacka kyrka, lördagen den 30 augusti.
Det var 30 personer som närvarade och deltog, varav 11 icke katoliker.
Mässan började kl. 15.05, slutade ca kl. 16.20.

 

Orgspelare var på plats, och spelade på den stora kyrkoorgeln, vilket var jättefint.
Psalmer sjöngs på svenska, arabiska samt keldanska(assyriska).

Predikan denna dag handlade om talenterna som Herren gav sina tre tjänare och hur de förvaltade dem.
Predikan var mycket vacker, och beskrivande hur vi idag väljer att antingen gömma vår tro, eller sprida den vidare och få med oss fler att tro på sanningen.
Om att man måste börja redan i familjen med att praktisera sin kristna tro och att man aldrig ska tycka man är värd något, att man hela tiden skall eftersträva att bli bättre kristen.
Och bygga det in i barnens hjärta så de själva byggs upp och växer upp på denna starka grund.
Prästen sade att detta året, är vi alla skyldiga att visa vår tro. Och inte gömma den och vara rädda. Som tjänaren som gömde sin enda talent.
 
Efter mässan tackade prästen kyrkoherden i Valbo församling och de som gjort denna mässa möjlig att fira.


Efteråt samlades församlingen i kyrkolokalen för att fika tillsammans.
 
Tara Faraj Yousef

20080831

den 16:e augusti 2008
 
Sörforsa 
 
Lördagen den 16 augusti firade vi den 20:e söndagen under året i vårt kapell i Sörforsa. Vår kyrkoherde pater Damian O. Eze, MSP hade som vanligt åkt upp till oss från Gävle för att fira Mässan.
 
Denna lördag var det en speciell högtid i kapellet, eftersom vi hade vigsel. Det var Hanna och Per Larsson från Bollnäs, som vigde sig enligt den katolska liturgin. Paret hade länge varit borgerligt gifta, men ville nu att deras äktenskap skulle bli välsignat av Kyrkan. Det var en stor glädje för oss alla som var där att få delta i detta sakramentala firande!
 
Efter Mässan och vigseln så samlades vi alla i församlingens villa bredvid kyrkan för att fortsätta firandet med en härlig smörgåstårta som bruden Hanna hade gjort!
 
Församlingen önskar Hanna och Per Larsson Guds rikaste välsignelser i sitt äktenskap!
 
// Anders


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"..., låt oss i kärlek håll fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus"
Ef 4:15

 

 

Sankt Pauli Katolska Församling i Gävle

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hofors Svenska Kyrka